SVD delar ut gratis tidningar till folk som går förbi. Det känns lite som slutet på en loppmarknad, när loppmarknadsägarna ger bort allt de inte kunde sälja.

Alla vet vad det står i Svenska dagbladet och innehållet är lika bra eller dåligt som det alltid har varit. Det är inte orsaken till att folk slutar köpa tidningar. En teori är att en tidning fungerar som en spegel av ens identitet. Om det nu är sant så är innehållet inte det viktigaste. Även om den framväxande generationen gillar innehållet i SvD, så kommer de inte vilja låta SvD spegla dem själva.

Många unga människor idag bryr sig om organisationen bakom produkten också. Vilka får komma till tals när produkten tas fram? Hur stort är gapet mellan konsumenter och producenter? Om den framväxande generationen inte får rätt svar på dessa frågor, så spelar det inte så stor roll hur bra produkten är.

I människoår börjar webben komma upp i en respektabel ålder, lite över 20 år. Hade det varit en människa hade den antagligen flyttat hemifrån ungefär nu. (Såvida den inte kommer från Stockholm såklart, då behöver man bo hemma tills 26, minst.) Men internet är inte en människa, så om man tittar på teknikutveckling istället, så är webben fortfarande bara en bebis. All teknologi går igenom olika faser.

Först kommer en idé som ifrågasätter det nuvarande sättet att göra saker på. Idén brukar innehålla en hel del nya svagheter . Olika försök för att lösa de nya problemen uppstår. Tillslut vinner någon princip, och blir det nya sättet att göra saker på.

Cykeln är ett bra exempel på det här. Länge var en cykel en planka med två hjul. Man drev det hela genom att sparka sig fram. I mitten på förrförra seklet insåg någon att man kunde sätta trampor på cykeln. Härefter kom en mängd olika lösningar på hur man skulle nå tramporna med fötterna (bland annat de klassiska cyklarna med enorma framhjul ) så småningom segrade modellen med lika stora hjul och en drivkjedja till bakhjulet. Det är nu den modellen vi kallar för cykel.

Åter till internet, så är internet idag i fasen av experiment på alla möjliga faser, såväl teknologiska som sociala. Många av dessa experiment kommer så småningom att få en vinnare. Där konsensus finns om vem som löser problemen bäst.

Det är mer eller mindre självmord att försöka sia om framtiden för internet, men jag vill ändå våga mig på att prata om vilka stora problem som behöver lösas innan vi har ett internet värt att kalla 1.0

• Internet är idag centraliserat. Även om innehållet kan skapas av vem som helst, så är infrastrukturen beroende på ett fåtal organisationer och företag. Detta är exempelvis bredbandsbolagen och de som sköter web-adresserna. Så länge internet har dessa centrala punkter, är det sårbart för kontroll och censur. Något som märks från USA till EU till Kina.
• Det är svårt att hantera identiteter på internet. På två sätt. Det är svårt att dölja sin identitet, och det är jobbigt att bevisa sin identitet. Ifall du alltid kunde tala om vem du var och välja vem som fick veta det, skulle Internet få en mycket större potential.
• Internet kostar pengar. Priset faller dock snabbt, och med det faktum att pris/X är det inte svårt att tänka sig en dag när internet är gratis och tillgängligt för alla i hela världen jämt!
• Googles storlek begränsar internet. Deras absolutitet gör att de kan säga vad som är rätt och vad som är fel. Det gör att vissa saker inte kommer igenom filtret och att många spenderar sin tid med att hitta på sluga sätt att lura google istället för att göra bra saker för människor. Det här är nog en av de saker som strukturellt kan bli svår att förändra. Även om det inte är just google, så brukar en enda hemsida äga ungefär hälften av en viss marknad, och detta gäller även sökmotormarknaden, tyvärr.
• Internet är inte tillräckligt bärbart. Ett mer bärbart internet med bra lösningar i mobiltelefoner skulle presentera mer av internets fulla potential.
• Innehållet ägs av företag. Jag ser en dag när allt material du eller jag publicerar fortfarande ägs av dig och mig och vi bestämmer hur det ska manipuleras och filtreras. Företag som Facebook eller Flickr tjänar pengar på att erbjuda tjänster vari de paketerar om innehållet som varje användare har på sin egen site. Att publicera och äga sitt eget innehåll skulle kunna vara såväl gratis som enkelt att göra.
• Internet skulle kunna vara lättare att bidra till utan teknisk kunskap. Det är lösningen på det här som idag kallas “the social web”. Mer och mer går att göra utan teknisk kunskap, men trots att det finns mycket verktyg där ute, begränsas mycket av användadet av dem av att man antar att det ska vara jobbigt och ta lång tid och att man kanske kommer att misslyckas med sitt åtagande. Ett lättare och mer tillgängligt internet för alla krävs för web 1.0!